Viva Chile y el Bicentenario!

Den 18 September firade Chile 200 år av självständighet, något som innebar flaggor överallt, militärmarscher, cueca, chilimoya, asado och pisco. Lång helgen spenderades med Paulina, Julia, Isabella och Regina och vi for till den jordbävningsdrabbade staden Concepción.

Men Concepción bjöd inte bara på skakade byggnader, det blev fest, lång frukost, promenader och stranden. Lägenheten där vi bodde tillhörde hennes far och var en "militärbyggnad". Hennes far har nämligen varit militär och med det kommer ju en massa förmåner. Men lägenheten var schysst och läget, i stan. Chilenska hänget var grymt och festen med churrasco efteråt var minnesvärt.

Concepción

Efter en och en halv dag i Conce så bar det iväg till Chillan där vi mötte upp Isabella. Därifrån blev det bilvägen ut på landet och till Paulinas föräldrars hus. En idyll. Höns, hund, katt, papegoja och vi bemöttes av en Chilensk asado och vin. Mycket hemtrevligt och familjen underbar. Coihueco hette den närmaste byn där vi såg militärmarschen och Cuecan på 200års dagen, åt empanadas och firade i vänners sällskap och te, Chicha, äggmackor och kolla på föreställningen i Santiago (två kvarter från mitt hus) på TV. Riktig myskväll. Men dagen innan 200 årsdagen gick vi ut i Chillan och firade in 200års dagen med Pisco och dans till klockan sex på morgonen. Kanske bästa invigningen.

Cueca i Coihueco

På väg till landet

Sista dagen gick vi på stan i Chillán, kollade artesanía och åkte sedan hem till Paulinas kompisar som vi var ute med i Chillan. Kollade på Salt och käkade pizza. Och kvällen spenderades med att göra empanadas.

Chillan

Och jag har lärt mig att Chilenare dricker ganska mycket och de tycker inte om Slagsmålsklubben, men Familjen går hem.