Inlägg
Sedan kom måndagen och allt det där med måsten hit och dit och skit och blä och ovanpå det så kommer SNÖN! Jag är förvirrad, känslosam och förvånad.
Störande moment?
- Söndag, allt stängt, om man lyckas hitta en mataffär som stänger klockan 14.00 på en Söndag betyder det inte att nästa Söndag är affären öppen.
- Alla fransmän och fransyskor är oerhört korta så varje dag det rengar (eller snöar) så får man passa sig för att inte få ögonen styckade eller brösten punkterade.
- Jag lever i ett byråkratiskt land. Här behöver man till och med födelseattest att man existerar som person för att kunna ansöka om något, skriva in sig på en skola eller resa en annordnad resa.
- Organisation är inget fransmän förstår sig på. I fredags var det gala, "vi säljer 1000 biljetter men bara de första 100 personerna får hänga in i garderoben sedan är det fullt...ok?"
- "Kom inte in här och tror att du kan prata franska för då svarar jag på engelska, och om du pratar engelska då är jag inte trevlig"
- Om man ska göra något i detta land, gör det själv, du ska själv komma på hur man skriver in sig, vart den och dens kontor är, hur man tar franskakurs m.m. En hjälpsam internationell samordnare är ingenting som slagit den franska utbildningen.
- En fest med fransmän och fransyskor slutar alltid med spyor i mängder (i alla fall på INSA)
- Eftersom vi lever i vår isolerade lilla bubbla så dubbar vi ALLT
- Akta! "Une crotte de chien", se upp för vart du kliver.
- Inte nog med det är Toulouse gator lika trånga som Sevillas och därför är procentrisken hög för att trampa i en hundlort.
Jag känner mig fattig och fast i ett system som begränsar mina drömmar och ambitioner. Mest av allt skulle jag vilja resa, resa bort från allt och till allting, jag vill se världen, jag vill träffa nytt folk, jag vill göra saker jag aldrig trodde att jag skulle våga. Men vi lever i capitalism och jag är fattig. Utan pengar kommer man ingenstans och utan utbildning får man inga pengar.
Jag tror att jag har fått en släng av Babylonsjukan och jag hoppas att det går över tills imorgon.
Jag håller med de flesta du har skrivit om Frankrike.
SvaraRaderaDu har nämnt byråkratin flera gånger nu men Sverige är likadant. Jag anser att byråkratin märks för mycket av utländska studenter. Så är det för mig här i Sverige och jag tycker att det är galet.
Du tycker om organisation va? :P Nu kanske förstår du vad "är det krig här" menar :P MEN du kan också avnjuta den "organiserade oorganisering". Om du anpassar dig till detta så känns det som lite frihet.
Jag med, gör allt själv här i Linkan. Faktumet att du är en utländsk student igen...
Skit i fransmän som inte är trevliga när det gäller språket. De är värdelösa på engelska och på många andra språk. Försök att prata franska hela tiden. Om du inte kan nåt ord måste du försöka med andra enkla ord för att göra dig förstådd. Använd inte engelska! Om de börjar prata engelska säg att du inte kan engelska. Så gjorde jag här i Sverige för att lära mig svenska. Det känns inte så bra, jag vet.. man känner sig som ett litet barn som har ett gränsat ordval. Kämpa Pernilla!
Plugga! :P jag vet att du vet att det är viktigt men jag är glad att du nämner det =)
Avnjuta/Uppskatta det som du har och sörja inte det som du inte har -- ett gammalt franskt ordspråk.
Jag saknar dig mycket
Stor stor kram!!
Shoku yt,
Erind
Denna kommentar kunde inte komma mer lägligt. Jag sa precis (igår) till Niklas att jag borta uppskatta det jag har istället för att vara ledsen över det jag inte har. Visste inte att det var ett franskt ordspråk. Tack för råden. Stor kram från Pernilla
SvaraRaderaoki doki shoqja :P
SvaraRadera