Cyndi Lauper - Girls Just Want To Have Fun

It never gets old in Chile
every night, bus or cab
<3 <3 <3

Viva Chile y el Bicentenario!

Den 18 September firade Chile 200 år av självständighet, något som innebar flaggor överallt, militärmarscher, cueca, chilimoya, asado och pisco. Lång helgen spenderades med Paulina, Julia, Isabella och Regina och vi for till den jordbävningsdrabbade staden Concepción.

Men Concepción bjöd inte bara på skakade byggnader, det blev fest, lång frukost, promenader och stranden. Lägenheten där vi bodde tillhörde hennes far och var en "militärbyggnad". Hennes far har nämligen varit militär och med det kommer ju en massa förmåner. Men lägenheten var schysst och läget, i stan. Chilenska hänget var grymt och festen med churrasco efteråt var minnesvärt.

Concepción

Efter en och en halv dag i Conce så bar det iväg till Chillan där vi mötte upp Isabella. Därifrån blev det bilvägen ut på landet och till Paulinas föräldrars hus. En idyll. Höns, hund, katt, papegoja och vi bemöttes av en Chilensk asado och vin. Mycket hemtrevligt och familjen underbar. Coihueco hette den närmaste byn där vi såg militärmarschen och Cuecan på 200års dagen, åt empanadas och firade i vänners sällskap och te, Chicha, äggmackor och kolla på föreställningen i Santiago (två kvarter från mitt hus) på TV. Riktig myskväll. Men dagen innan 200 årsdagen gick vi ut i Chillan och firade in 200års dagen med Pisco och dans till klockan sex på morgonen. Kanske bästa invigningen.

Cueca i Coihueco

På väg till landet

Sista dagen gick vi på stan i Chillán, kollade artesanía och åkte sedan hem till Paulinas kompisar som vi var ute med i Chillan. Kollade på Salt och käkade pizza. Och kvällen spenderades med att göra empanadas.

Chillan

Och jag har lärt mig att Chilenare dricker ganska mycket och de tycker inte om Slagsmålsklubben, men Familjen går hem.

Bon Jovi - You Give Love A Bad Name

2 Oktober

Valparaiso i mitt hjärta

Typiskt att jag inte uppdaterat bloggen. Har ojat mig för jag haft så mycket att skriva om att jag aldrig tagit mig tid att sätta mig ner och skriva. Jag kan ju berätta om att min vecka är hektisk när det gäller studier. På måndagar börjar jag 08.30 och går till 19.00 tisdagar 10.00 - 19.00, onsdagar 11.30 till 19.00 och torsdagar 10.00 - 16.00. Sen kan det tilläggas att det tar en timme och en kvart till och från universitetet så det är alltid väldigt hektiskt med allt plugg. Delvis har jag jättemånga timmar i skolan och sedan krävs det jättemycket läsning av mig utanför lektionerna. Den senaste tiden har vi haft tentor och därför har det kännts som att jag inte ens haft fem minuter till övers under veckorna. Det som är bra är att jag har ledigt fredag till söndag och då har jag valt att resa. Vilket gjort att det inte blivit mycket plugg på helgen och ännu mer stressigt i veckorna. Men jag tycker att när man går så många timmar i skolan att man inte borde behöva plugga på helgerna, men när det är på ett annat språk har man kanske inte så mycket val.

Men nu till det intressanta. Jag gjorde en resa till Valparaiso 28 Augusti och kollade in hiphop dagen i staden och hängde med Ale, Jolle, deras chilenska gäng och tog med mig Carro och Ramon från huset här i Santiago. Och jag är så kär i Valpo att det nästan är ett skämt att jag inte bor där.

Helgen efter det blev det en tur till Mendoza med Anna och Sara, de två svenskorna här i Santiago och det blev minnen att minnas. Ganska kul att de hanterade min knäppa Argentinska familj. I Mendoza åt vi god mat, som vanligt, red i bergen, åt ute, gick ut med Flor och co: och promenerade i staden. Jag saknar Mendoza men vi ses ju snart igen.

Mendoza <3

Och så har jag farit söderut i landet, Concepción, Chillan och Coihueco där vi firade Chiles 200års dag men det får bli ett nytt blogginlägg då kameran är hemma hos svenskorna. Detsamma gäller Bon Jovi konserten, sagolikt mäktigt.

Santiago har också bjudit på en del guldögonblick. Besök till vingård, middagar och idol i mitt "grekiska" rum och utgångar.

min Fristad

Vingården Concha y Toro, var komersiell (jag vet inte hur man skriver på svenska längre) men med mycket gott vin. Utbytesstudenterna lyste upp dagen som följdes av käk på indisk restaurang och fika med Sara.

Sedan har funnit Alberto som det blir mycket häng och skoj och stim med tillsammans med hans chilenska vänner och danskarna, Kasper och Christian. Och jag trivs så fruktansvärt bra här...

Vitacura med Christian, Alberto o co:

Att jag kanske aldrig vill åka härifrån...

Dag 13, fredag och födelse

Dagen började med strålande sol. Och gratulationer från mannen N. Dagen kunde inte börja bättre. Så iväg för att se hur journalistikkursen "Expresion Escrita" betedde sig. Kunde vara intressant om det inte vore för att utan den är jag ledig på fredagar. Så efter mycket tänkande bestämde jag mig för en annan kurs i journalistik och behåller fredagarna lediga. Yey! Mendoza here I come, varje helg om jag så vill =)

Så efter kursens slut 11.20 var det gym på universitetet. Tillbaka hem till klockan 2 ungefär och fick samtal från familjen i Mendoza och Mor och Far. Sedan iväg till Jumbo med Ramon för att inhandla tacos.

Sju anlender tjejerna från Linköpings Universitet och sen Ale och Jolle och hela hushållet och senare även Connie och Isabella. Så det blev mat och mycket vindrickande. Musik och nedsläckt med tårta och sång!! Jag har det bästa hemmet. Gracias Ramon, Loreto, Fernando y Caro!

Efter några flaskor vin var tömda så begav vi oss till en utbytesfest och sedan Yamming, en reggaebar som jag önskat till min födelsedag. Pisco dracks på mellanfesten, och dansades gjordes på reggaeklubben. Åkte taxi hem med Jolle och Ale med ett leende på läpparna.

Och tokbra presenter :D, en flaska vin, choklad, honung, honungstabletter, hemagjord nyckelring och artesania örhängen :)

En Födelsedag i Santiago sent att glömma...

Dag 9, Valparaiso

Som Cristobal Colon beskrev det, "jag har kommit till paradiset"

En fredag och en bussresa tillsammans med Ale och Jolle ledde till en återupptäckt av en stad som jag omöjligt kunnat uppskatta vid 10 års ålder.


Jag blev förälskad och sedan tappad i Amors famn. Kvällen började med en del chill och häng och allt på samma gång i den fruktansvärt snygga lägenheten mitt i Valparaiso centro. Ut till en bar med student-häng en bar som man tydligen inte går till annars p.ga. det farliga området (men lugn mor och far jag är välbehållen). Sedan var det Jolle som blev meddragen till det kända Máscara! trots protester och jag gillade fasiken ställe. Mycket independent över det hela och jag kan tänka mig att med Emmas sällskap kan det bli en del dans, till och med några tavlor som faller ner på golvet. Så det var un pisco och snack med vännen från Västerås. Känns bra att ha honom nära.



Dag 2 var jag trött trots att jag trott att jag ställt om mig. Men nej. Tröttheten gick heller aldrig över så det blev säng klockan 02.00. Kvällen spenderades i en lokal ovanför en restaurang, jardin nånting och resten av gänget drog till la Sala medan vi sussade sött. Så dag 3 var det mer promenad i Valpo och jag tror att erfarenheten säger mig att jag kommer tillbaka strax.

Gracias Ale y Jolle por hacer mi vida un poco más completo

Dag 5, Introducción

Så jag har installerat mig i huset och känner mig hemma. Idag på morgonen åkte jag för första gången till Las Condes och bekantade mig med skolan. Det var introduktionsdag med en del information, grillning och bekantskap med utbytesstudenterna. 3 Svenskar och det känns skönt att ha lite av den svenska mentaliteten att stödja mig mot.

Kvällen bestod av kort häng i huset och sedan iväg till stan till de svenska läkarstudenterna vid Linköpings Universitets (que coincidencia!!) lägenhet, väldigt fin lägenhet på 21 våningen mitt i stan. Hemlagad fisk med fin och filosofiska funderingar.

Så Jolle och Ale är i stan men med en del för sig, seminarium etc. Och jag har skolan, imorgon ska vi göra en City Tour med utbytesstudenterna, alla stadsdelar och kolla ut över Santiago, jag hoppas att Jolle kan smyga med på ett hörn och annars träffar jag dem efter, för helgen kommer antagligen att spenderas i Valparaiso. Aha! Så hälsningar till Emma: om jag får tid över så kanske det blir en sväng på Mascara.
Dock tror jag att det blir stor hemmafest.

Ser fram emot att se gatuhundarna.

Och ni som undrar vad detta Casita Grecia är så får ni här ett smakprov...

One Love

Dag 3, Ñuñoa

Så jag gick på lägenhetsvisningar och igår hittade jag ett kollektiv i Ñuñoa, som ligger nedanför Providencia. Samma gata som jag bodde vid fast en timme gångväg nedåt.

Det är ett väldigt bohemiskt fint hus och rummen är betydligt bättre än det tidigare stället, dock har jag inte förstått hur man får igång varmvattnet. Lyckades tända gasen men det blev aldrig varmt. Men här har alla varsin "estufa" på rummen med värme. :)

Vi är fyra stycken utbytesstudenter och två chilenare, en född 64 och hennes släkting som är 20 nånting. Vi andra är utbytesstudenter.

Så igår frågade Canadensaren, Janick, och Californianen, Ramon, om jag vilje följa med ut, och jag sa såklart ja. Så vi åkte taxi till Bella Vista och dansade till klockan 01.00. Träffade många utbytesstudenter och få chilenare. Det var någon sorts spansk-engelsk kväll. Riktigt kul med dom i husen. Jag tror jag valt rätt, även om det inte är Providencia så ser jag ju anderna hur ofta jag vill :) La Cordillera

Imorgon kommer Ale och Jolle hit och det kan bli kul, och skolan börjar. Så nu ska jag ut på äventyr innan allting börjar på riktigt...
Ser fram emot att träffa chilenarna snart.

/ Saludos desde Santiago de Chile

Dag 1 Santiago de Chile, Providencia

Så flygturen är förbi. Jag fick lite ångest och panik på Madrids flygplats men det gick ganska fort över. Blev hämtad på flygplatsen av Francisco, kommer till det omtalade huset Manuel Montt och man kan kanske säga att även bilder kan ljuga. Köket är relativt skitigt, en kyl att dela 9 personer på och jag har fått rummet som ligger i trädgården...

Man måste gå igenom trädgården, och in i ett 6kvm stort rum. Detta rum är också lite dyrare eftersom det är mysigt på sommaren. Hallå? det är vinter! Jag fryser!

Jag var gråtfärdig och önskade att jag var uppe i Aspbacken och bara fick gå och lägga mig bredvid Niklas.

Men folket i huset är suveräna (dom jag träffat) hjälper till med allt och en av killarna funderar på att flytta och då kan jag få hans rum som iallafall är inne i huset, lika litet dock men femhundra kronor billigare. Yes, men toalleterna är inte jättefina och ja. Det är kul för folket men om jag hittar något annat slår jag nog till.

Så imorgon är det lägenhetsvisning och på torsdag börjar plugget. Jag hoppas att det blir varmt snart och att vart jag än hamnar så är jag välbehållen.

Un abrazo grande de Santiago
Especialmente a Niklas <3

Toulouse, tu vas me manquer

Jag kommer att sakna Toulouse, alla vänner, staden, utelivet och alla cafén.
Att bo tillsammans med den jag håller mest kär.

Så nu är det jobb i Västerås och plugg till omtenta, för att ladda inför Chile och nya äventyr

Där vänner finns

Nu är det bara fyra dagar kvar på min utlandstermin. Jag har inte hållt mitt, skriva minst ett blogginlägg i veckan, men jag tror att Chile kommer bli bättre. Det har berott på många orsaker och en stor orsak är nog att jag inte har en egen dator med Internet.

Värmen har kommit till Toulouse och det kretsar kring 27 grader. I helgen var vi i Narbonne och njöt av medelhavet. Vi har haft besök av industriell ekonomi och min syster och far och det har varit en väldigt rolig tid nu när jag varit ledig. Skrev sista tentan den 12 maj och idag ska vi få reda på resultaten. Jag tror inte det blir några glädjebesked men alla erfarenheter är bra erfarenheter i längden.

Förrförra helgen var vi på La Dune och såg David Guetta! Det var kanske den fetaste klubben jag varit på och en grymt rolig förfest. Sedan har det varit mycket äta ute på restaurang, sitta på cafen i en gränd i södra Frankrike, lite shopping och en del vin. En fika med Flavie och mycket jogging.

Så idag ska jag och Niklas gå på stan, ut och jogga ikväll och kanske en film på slutet. Imorgon ska jag träffa Flavie igen och äta på L'Entrecote och gå på bio.

På torsdag blir det en en gång Muligans och en lång förfest, som antagligen blir den sista i Toulouse.

Och just nu har jag inte jättestor lust att flyga hem

La vie est belle

Mallorca i mitt hjärta

På väg till Mallorca, innan vulkaner sprutade och presidenter dog

Första dagen, mat på Tildes Café

Tilde <3

Världens häftigaste hundar

Flor y Andrea, och musslor

Paella, och jag är verkligen i Spanien

Träffa Silvia, Ramón, Tony och Ana och dricka öl

Surf-restaurangen var en hit

Pernillas val av japanskt, mycket gott

Svensk shot-bar, med vitlök och väldigt stark chili-shot

Mallorca- Osasuna !!!

Och Mallorca vann med 2-0!

Och playa får man ju inte glömma

Mallorca - havslukten, paella och vänskap

Ja så var det uppdatering på gång. Har inte skrivit på länge för Toulouse har varit en bergochdalbana.

Skolan är ett helvete, förbannat tråkig, svårt med språket och ganska mycket ensamhet. Men fritiden har börjat ta sig och det kommer vara grymt tråkigt att lämna staden. Har känna några fransmän som festar ofta och hjälper med presentationer och dylikt :)
Så med Guillaume o co: var jag ute och på St Patricks day och drack ett antal öl. Så har jag varit ute en del med svenska grabbsen och värmen har kommit till Toulouse, på riktigt.
20-25 grader och lär vara ännu varmare när jag kommer tillbaka. Snart öppnar poolen också. Ska uppdatera med bilder när jag återvänder till Toulouse, och mer skrivande lovas.
Annars har jag och Niklas varit på bio, blivit bjuden på indisk mat, ätit Pizza med Joel, ätit glass i solen med Joel :D och kollat fotboll i bar med gänget. Springa runt kanalen var jag duktig på i början och ska ta upp det igen och förhoppningsvis börja umgås mer med Kinesiskan i min klass som är guld.

Så det var en del tentor innan påsklovet och nu är det lov här. 2 veckor och dessa spenderas på Mallorca medan Niklas o co: härjar Italien med Interrail.

Mallorca är som det alltid varit, lugnt, varmt, god färsk fisk och vågor som förhoppningsvis ska besegras nästa helg med segelbåt. Om Tilde hade haft minneslucka (haha) på datorn hade jag kunnat lagt in bilder från Toulouse och Mallorca, men den som väntar på något gott väntar alldrig för länge.

Hälsningar från det soliga Spanien

Hocus Pocus au Bikini

Good afternoon Ladies and Gentlemen

Klockan har slagit två här i Toulouse och värmen är tillbaka. Veckan som gått har varit blandad. Det har varit bio, Nine, musikalfilm som var sådär, enda orsaken att gå och se den är Penélope Cruz. Det har också varit helg, tacos, tv-apparat och fika på stan. En ganska lugn helg.

Men på onsdagen, mitt i veckan, så kom höjdpunkten på mitt halvår hittills. Tack så hemskt mycket Jolle för att du introducerade Hocus Pocus i mitt liv.

Pernilla satt en dag framför datorn och tänkte "Hmm.. man kanske ska kolla upp sina franska band och se om de spelar i närheten" Började självklart med Manu Chao men ingen träff, Daft Punk, Yelle, Justice, Sebastien Tellier men nej inget där heller. Så slog jag på Hocus Pocus och JA den 10 Mars skulle de spela på le Bikini. Så biljetter köptes och en halvt medtvingad Niklas följde med på konserten och det var utan tvivel den bästa hiphop konserten jag varit på. Soul, Funk, Rap, Beatboxing, grym DJ och musikaliskt från tå till öra.

Tack Hocus Pocus och Le Bikini. Nu kan jag leva på lycka två månader framåt.

(inlägget kommer upp nu utan video som jag försökt ladda upp ett tag nu..)

Babylonsjukan

Det är skumt, mycket skumt. I söndags var jag ute och joggade en runda, studenterna var nere på gården och grillade i bara T-shirt och sommaren var på väg, man kunde nästan ta i den.

Sedan kom måndagen och allt det där med måsten hit och dit och skit och blä och ovanpå det så kommer SNÖN! Jag är förvirrad, känslosam och förvånad.

Störande moment?

1. Söndag, allt stängt, om man lyckas hitta en mataffär som stänger klockan 14.00 på en Söndag betyder det inte att nästa Söndag är affären öppen.
2. Alla fransmän och fransyskor är oerhört korta så varje dag det rengar (eller snöar) så får man passa sig för att inte få ögonen styckade eller brösten punkterade.
3. Jag lever i ett byråkratiskt land. Här behöver man till och med födelseattest att man existerar som person för att kunna ansöka om något, skriva in sig på en skola eller resa en annordnad resa.
4. Organisation är inget fransmän förstår sig på. I fredags var det gala, "vi säljer 1000 biljetter men bara de första 100 personerna får hänga in i garderoben sedan är det fullt...ok?"
5. "Kom inte in här och tror att du kan prata franska för då svarar jag på engelska, och om du pratar engelska då är jag inte trevlig"
6. Om man ska göra något i detta land, gör det själv, du ska själv komma på hur man skriver in sig, vart den och dens kontor är, hur man tar franskakurs m.m. En hjälpsam internationell samordnare är ingenting som slagit den franska utbildningen.
7. En fest med fransmän och fransyskor slutar alltid med spyor i mängder (i alla fall på INSA)
8. Eftersom vi lever i vår isolerade lilla bubbla så dubbar vi ALLT
9. Akta! "Une crotte de chien", se upp för vart du kliver.
10. Inte nog med det är Toulouse gator lika trånga som Sevillas och därför är procentrisken hög för att trampa i en hundlort.

Jag känner mig fattig och fast i ett system som begränsar mina drömmar och ambitioner. Mest av allt skulle jag vilja resa, resa bort från allt och till allting, jag vill se världen, jag vill träffa nytt folk, jag vill göra saker jag aldrig trodde att jag skulle våga. Men vi lever i capitalism och jag är fattig. Utan pengar kommer man ingenstans och utan utbildning får man inga pengar.

Jag tror att jag har fått en släng av Babylonsjukan och jag hoppas att det går över tills imorgon.

Absente

Har inte hållit mitt "skriva minst ett blogginlägg i veckan" men det berodde på de fyra dagarna spenderade i Barcelona (bortförklaring)

I Toulouse har äntligen värmen höjts från mellan 10 och 15 grader till mellan 15-20 grader och jag har invigt min nya träningsdress. Skolan har börjat igen efter en veckas lov och jag har lyckats snacka till mig att få skriva våran stora uppsats för "Methodes des sciences social" på spanska.

Samt har jag ändrat min mentalitet till CSN och det byråkratiska landet och ta dagen som den

kommer. Min impulsivitet har varit tyglad alldeles för länge, även om bara resan hit kan tyckas vara lite för impulsivt men jag lär mig franskan snart...lovar.

Dagarna i Barcelona var väl spenderade. En trött tågresa som startade klockan 6 på morgonen för att ta oss till hotellet på Las Ramblas, Paella, Värme och Sol, kyssar på hotellrum, groggar, shopping, parkäventyr. Hamnen med misär i bakfickan, en hård bakfylla medan grabbarna mådde hur bra som helst i strålande solsken satt dem med en varsin sangria och jag satt där snällt med vatten i mitt glas.

Vi var och besökte La pedrera, skapad av Gaudi, där jag tyvärr blev av med mitt nyinköpta plagg, men det var inte så länge den dystra minen varade i en stad som Barcelona. Vi åt kanske den bästa måltiden på El Asador, med kött i mängder, bröd med olivolja, korv och valfri efterrätt, man njöt av spanien till sin spets.

Mest nöjd är jag nog ändå över El Glop där Paella åts som jag vanligtvis inte är jätteförtjust i... men nu är jag frälst.

En ytterligare höjdpunkt var Parque Guel, det var strålande sol, vacker akitektur och spansk musik. En av kvällarna blev det också utgång på Razmataz (dagen innan hamnen). Och det var succé.

Jag tror dock att Joels favorit var Mojitona på Dry Martini, och jag måste hålla med att de var nog den bästa mojiton jag någonsin druckit, dock var gubb/irish lite för mycket för mig i en stad som Barcelona, där stämningen överträffar det mesta. En bar där Manu Chao spelar oannonserade konserter hade varit pricken över i-t men om jag hade fått allt hade ju inte suget att åka tillbaka varit lika stort.

Hemresan blev därefter lång, tåget var fast någonstans i ingenstans, men tur var att kortlek var inköpt, öl fanns kvar, och Chris bjöd på jordnötter, så lördagskvällen var kirrad.

Jag vill tacka Barcelona för ett par fina dagar i soliga Spanien. Jag saknar redan Barcelona och jag vet att

Barcelona saknar mig.

Årets bild 2010

C'est l'amour

Ännu en vecka har gått och jag är nu inne på min fjärde vecka i kärlekens land. Förra veckan har varit en riktig berg-och-dalbana. Har börjat en kurs i spanska som har lättat upp lite när jag äntligen fattar vad någon säger, sedan har det varit föreläsningar och lektioner och missuppfattning följs av missuppfattning och när man inte ens förstår vad man ska göra tills nästa vecka känner man sig ganska hjälplös. Jag hoppas att det vänder snart för Herr Ågren kommer dagligen, knackar en på axeln och säger: "Ska du inte åka tillbaka och göra termin tre på Polkand, det här kommer ju aldrig att fungera". Men jag skakar av mig detta och fortsätter kämpa.

Har knytit nya band förra veckan. Träffade holländskan Leyla på Q'Sec som stod för förfesten inna Le Ramier, fest för Erasmus. Chris och Niklas var också med på äventyret som ägde rum i torsdags. Har även delat telefonnummer med en fransk tjej, Faiza, från Methodes des sciences social. Därefter kom fredagen som var lax och hemmamys. Etterpå följde lördagen som brukar vara lite av en favorit. Utgång i innerstaden Toulouse på Le Connexion tillsammans med Joel, Niklas, Chris, Hélène och Claire. Det var en mycket lyckad kväll med taxi hem istället för tunnelbana klockan sex på morgonen. Så vi var hemma ca halv fyra och vi gick nog alla och la oss med ett leende på läpparna. (Man skulle kunna säga att jag och Joel gjorde en "Pernilla och Emma")

Söndagen var som en vanlig söndag brukar vara, möjligen lite mer effektiv än andra, gick promenad längs kanalen men över motorvägen, och gjorde spanska läxan tills på måndagen. Och nu har ytterligare en vecka påbörjats och administrationsproblemen och franskasvårigheterna bara fortsätter.

Söndagspromenad

Där fotbollen flyger finns vänner att skåla med

Föreläsningarna har flytit på och jag har i fredags registrerat mig på kurserna så nu är så gott som allt pappersarbete gjort, utom det sista och det behöver jag hjälp från Västerås för att fixa. Det har varit en väldigt solig vecka med ca 13-15 grader varmt. I Onsdags hade jag hål i ett ca två timmar och jag passade på att ringa min fadder, och det gjorde det var ett informationsrikt rendez-vous. Vi tog en öl på Chez ton ton och Oscar ritade en karta till mig med bra restauranger och uteställen. Sedan gick vi en bit längs floden i solen och sedan var det tillbaka in på föreläsning.

På torsdagen lagade jag mat till Niklas, biffar med morotstzatsiki och potatis, efter det kollade vi på the reader som Kate Winslet fick en oscar för bästa kvinnliga huvudroll. Det var en mycket sorglig film och vanligtvis brukar jag snyfta lite men har aldrig varit med om att en film berört mig så mycket. Jag vet dock inte om den berörde mig på ett bra sätt.

I skolan har jag lärt känna nytt folk på Theories Politique, två från kina och en från sydamerika och jag fick testa på universitetets restaurang. Den var lovande, bättre än INSAs (Niklas universitet), men på det vanliga franska viset, förrätt, huvudrätt och efterrätt för tre euro.

Därefter kom fredagen och det var utgång som gällde. Oscar, Jesper, Chris, Niklas, Joel, Hélène och jag gick till Connexion som min fadder tipsat om och det var riktigt bra och början på en kväll som kunde blivit mycket bättre. Connexion stängde tyvärr klockan två så vi gick vidare tillPurple där det var dyrt inträde men en drink som ingick så det var ju självklar Margaritan som gällde för mig. Det var dans och öl och drinkar och lära-känna-snack. Kvällen slutade med kebab som var väldigt efterlängtad, första kebaben för året.

Lördagen var hemmamys, Jesper kom över på kvällen och vi kollade på tv kanalernas playsidor.

Idag har varit en mycket bra söndag. Började med en stor frukost istället för lunch och sedan hemmahäng tills halv fyra då Oscar, Jesper, Niklas och jag begav oss till Saint Michel och stadion där nära och kollade på Toulouse mot Lyon. Det var sol, kaffe, vänner och bra fotboll från Toulouse's sida, och så fick man ju heja lite i smyg på Kim Källström i Lyon. Matchen slutade 0-0, men är väldigt nöjd för det.

Så nu ska det beställas pizza och njutas lite extra innan en ny vecka med studier fortsätter.

Allez Toulouse

Öl i gott sällskap

Det blev måndag igen och den nya veckan började. Jag upptäckte att det fanns något som heter TD här, och det är obligatoriska lektioner. Så det var ju tur att jag upptäckte det obligatoriska. Man får inte mycket hjälp här av den internationella samordnaren, jag var upprörd men det har lagt sig nu.

Igår hade jag min första TD i Methodes des Sciences Sociales, och det var antagligen första gången jag utbytte fler ord än "är jag på rätt föreläsning". I ett litet klassrum är det lättare att skapa kontakter än i en stor föreläsningssal och det känns bättre och bättre ju fler dagar som går. Efter TDn var det som vanligt föreläsning till åtta och när jag kom hem var maten lagad till tre personer. Det var allas vår käre Joel som fyllde år och jag gav honom kastrullocket som han så innerligt önskat. Vi åt kyckling á la Niklas och drack ölen som jag införskaffat. Sedan kom Oscar, Jesper, Chris och Mathias. Jag var glad över att Mathias inte åkt än, han har gjort klart sin termin men stannar denna vecka och chillar innan han åker tillbaka till Hamburg.

Efter att Joel (födelsedagsbarnet) fått i sig några groggar begav vi oss till Café Pop som var knökfullt. Vi stod alla utanför och funderade över brandrisken. Jag begav mig in och letade efter Oscar Chala, min fadder, som jag ännu inte hade träffat. Men det var omöjligt att hitta någon där. Så vi begav oss till en ny pub med brittiska inslag, "the Frog", där drack vi öl, Joel fick en cigarr och så hittade min fadder mig. Oscar kom, vi pratade ända tills kvällen var till ända (eller tills sista metron hem gick) och det känns som att jag nog har funnit början på en vänskap här.

(eller så är jag bara desperat)

Cheers

Jag och Oscar

(inga kommentarer på utseende tack,

det blir sommar snart..)

Miss France

Föreläsningarna rullar på och den gamla lukten känns bekant. Den påminner mig om tiderna i Spanien och Colegio de Europa. Bänkarna är nerkladdade och fortfarande används krita på tavlorna. Och jag känner mig som hemma.

Solen lyser och våren kryper närmare. Det är bara januari och här är det uteserveringar.

Igår var jag och Niklas på äventyr. Var tänkt att jag skulle äta lunch med min fadder, Oscar, men han festade för hårt i fredags och försov sig. Så jag och Niklas tog buss 52 ut till ingenstans för att ta oss till ikea. Jag var i desperat behov av en madrass och hoppas att det ska kunna lindra min ryggvärk som jag dragits med i ett år nu ungefär. När bussen kom till slutstationen fick vi vägbeskrivning av busschauffören om hur vi skulle ta oss till Ikea. Det var ca 2 km men på 70-väg utan trottoar, och mamma har ju varnat mig för bilarna. Det var ett äventyr, men vi kom fram tillslut och värre var när vi skulle hem med madrassen och övriga saker. Men vi klarade av det. Och belöningen var kent, kyssar och en busskur.

Efter en häktisk dag var vi båda trötta och kom inte hem förens halv tio (åkte klockan 2). Så vi beställde pizza från dominos och invigde den nya madrassen, och jag är lycklig. Rummet har blivit väldigt beboeligt.

Idag har solen lyst ännu en gång och vi åkte in till stan, handlade mat, gick på en markand och åt lunch. Snart ska jag kolla på Frankrike - Kroatien, final i handboll. Och det blir linssoppa innan ännu en vecka går av innerligt lärande.

en vägg i innerstan

Då var man i favoritens hemland

Home is where your heart is

Le Université Toulouse 1 Capitole, var överblickligen ett gammalt parkeringshus. Jag och Niklas tog en tur runt campus på söndagen, dagen efter att jag anlänt i Toulouse. Men efter ett varv fann man vissa tilltalande ställen trots allt. En mur av graffiti och den gamla delen av universitetet. Och lyckligt nog håller jag till vid den gamla delen.

Bilder kommer upp snart, väntar på att solen ska lysa igen, vilket den gjort alla dagar utom idag.

Så jag har kommit på plats, har satt upp mina affischer så jag känner mig någorlunda som hemma. Har träffat allas vår käre Joel och sover bredvid min favorit varje natt.
Har försökt få ihop allt med kurserna och jag måste säga att det går sådär. Första dagen gick bra med möte på det internationella kontoret, trots att endast franska talades tog jag mig runt bra. Jag gick även på min första föreläsning i måndags, "Théories des relations internationales", och jag förstod det mesta. Bekantade mig med fransmannen på raden bakom och tjejen vid sidan om som var från Litauen. Däremot var föreläsningen inget nytt, realism, liberalism, Thomas Hobbes, Suveränitet, Survival, Selfhelp. Så jag börjar bli orolig. Jag ska nämligen läsa Internationell Politik 2 och inte 1 som jag redan läst. Men kursen här är på masternivå och man tycker att det borde räcka för Sverige, men nära skjuter ingen hare.

Har fortsatt gå på föreläsningar i veckan i de gamla amfiteatrarna. Jag har utbytt meningar på franska, jag har spelat tennis med Chris (Canadensare) och kommit hem till hemlagad mat eller lagat till oss båda de dagarn jag kommit hem först.

Så varje dag åker jag 45 min innan start med metron till universitetet. Två av dessa dagar har jag slutat 20.00 då masterkurserna ofta går på kvällen. Ätit lunch på stan en gång med Chris och Joel på Frankrikes version av Mc'Donalds, Quick. Och jag har idag (torsdag) blivit så desperat att skaffa egna vänner att nära jag handlade på Carrefour innan jag åkte hem idag, så hörde jag spanska talas, jag såg mig omkring och tänkte "ska jag, ska jag inte", så gick jag fram och fick deras facebook, två killar och en tjej, Erasmus från Spanien.

Och jag känner mig som en blandning av Anna-Karin och en flaska champagne ivrig att öppnas på nyårsafton.

À demain

Dag ett, på väg till Toulouse, Frankrike

Hela mitt liv känns som att det har varit en väntan på något, något nytt, något stort, något utommänskligt.

Tankarna slår mig och jag har lämnat något för något annat, jag har min trygghet kvar men det är en början på något nytt. En kultur jag inte levt i tidigare, konst, film, mat, musik, kunskap och kärlek som inte omtalats i så hög grad som Frankrikes kultur.

Jag åker nu från kölden, ett vittklätt Sverige, och befinner mig på internationellt område, flygplatsen, ingen äger marken och ingen vet vad som väntar, i mellanläget mellan framtid och nutid.

Min tur är kommen, och jag kan försäkra er om att det kommer bli nytt, stort och storslaget.